yllegarnet

men jag lyckades ändå inte hitta karla vagnen. fail.

jag ligger i min säng och min katt busan ligger på min arm. hon är verkligen underbar. om man bortser från när hon biter och bokstavligt talat river sönder mig. men jag menar.. asså djur säger ingenting, eller man förstår iallafall inte vad dom säger, så man kan inte bli sårad av dom. gud vad fånigt det här låter :s men det är juh ändå så. jag kan inte fatta och jag kommer aldrig kunna fatta hur människor kan plåga djur genom forskning och för att dom tycker det är kul. jag kan bara inte fatta. jag menar djuren har ingenting att säga till om. djuren får finna sig i att människan är en självupptagen art som tror att den äger jorden. forskare tror att de kan göra hur som helst med djuren för att för att t.ex skapa smink till vår fåniga och fåfänga art . men de har fel. djur är smarta och de har själar. de har själar precis som människor. jag skulle vilja att ett försöksdjur tog en forskare till fånga och gjorde experiment på denne. sminkade forskaren med smink som gjorde att dess ansikte svullnade upp. då kanske han eller hon skulle fatta. nej för människan är ganska korkad. ja, alla dessa forskare behöver något revolutionerande för att fatta. för att fatta hur korkade och fel dom är. usch, jag mår illa av att tänka på det. medan min busan liger och sover på min arm så sitter andra katter i en bur som knappt ens rymmer de själva och får varken mat eller vatten. och de har ingenting att säga till om.

men min busan, hon ska aldrig behöva uppleva något sånt. hon ska fortsätta vara katt med rättigheter tills hon dör av ålderdom.


busan aka sten







det här blev ett sånt där åsiktsinlägg.. men det blir lätt så när jag inte kan sova på kvällarna och ligger och tänker. men hoppas ni kan sova. ni sover säkert redan. jag vill oxå sova :/
god natt/ yllet